Häj! Asså Marcus Birro. Skribent, poet, tyckare? Jag är lite osäker på titeln, men du känner kanske till killen. Kränkt vit man. Han skrev en feminismkritisk krönika i Expressen för länge sen, och idag kom jag att tänka på den igen. De största delarna av den känner jag typ inget särskilt om; delarna där han skriver att han inte vill bli ihopklumpad med dåliga män. För sånt hör jag så ofta att jag bara känner "sluta, Marcus. Palla. Orka. Nej seriöst, sluta. Det handlar inte om dig som individ".
Men sen skriver han nåt jättespännande! "Jag ingår inte i någon struktur eller system". Naaaw. Gölligt. Det är väl så vi alla vill se oss själva? Som individer, inte som representanter för något maktsystem.
Ok, det tog mig cirka en minut att göra en lista över några maktsystem jag ingår i och medverkar till. Världen är juuue bland annat patriarkal, rasistisk, kapitalistisk och "svaghetshatande".
I det patriarkala systemet är jag som kvinna underordnad, men det betyder inte att jag inte är en utövare också. Jag utövar patriarkala värderingar, men luras tro att de är sanningar och inte värderingar. Det är så det funkar. Dangerous shit.
I det rasistiska systemet är jag som vit svenne priviligierad. Jag ses som normen och bör därför rannsaka mig själv och mina handlingar fett jävla noga istället för att alltid tolka världen utifrån ett "vitt" privilegierat perspektiv. Om jag uttalar mig om saker jag har liten kännedom om, och noll erfarenhet av, och sedan blir förolämpad när någon påpekar att min välvilja är självcentrerad och missriktad så är jag... well, en Kränkt Vit Kvinna. Istället för att gråta ut om att jag inte vill bli ihopklumpad med någon med extrema åsikter, så kan jag vara lite självkritisk eftersom jag bidrar till strukturen. Fett mycket mer produktivt.
Cis-normen är ett annat exempel. Personer vars juridiska och biologiska kön stämmer överens med det kön man känner sig som. Transpersoner ses här som "undantag från normen", och cis-personer kan med fördel fundera på hur de talar om/behandlar transpersoner.
Sen har vi den svaghetshatande strukturen. Svaghetshatande är ett vidrigt ord, men jag vet inte vad jag ska kalla det. Vi lär oss att saker som fattigdom, psykisk sjukdom och utsatthet är tecken på svaghet. Helt åt helvete, men många av oss tycker oss ha rätt att se ner på andra/ langa ogrundade fördomar med mera, och även här bör jag rannsaka mig själv.
Så. Jag ingår i en massa strukturer och system. Men det måste ju vara fett skönt för Marcus att inte ingå i några :) Jag vill bli som Marcus. Such frihet från ansvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar