Sen läste jag kommentarerna. Många kommentarer gick ut på att tala om för mannen att han är homosexuell samt mindre intelligent och så vidare. Men ett högt antal kommentarer handlade istället om att han kunde gjort bättre saker för pengarna. Till exempel den nedersta här:
Det är intressant, hur vi alltid vill moralisera över vad andra gör med sina pengar. Ja, jag gör det också ibland, men jag har börjat fundera på att jag är ute på rätt hal is när jag gör det. Kastar bajs i stenhus, eller vad det heter.
För det första: Den som lägger runt 1,5 mille på skönhetsoperationer har väl med viss sannolikhet tagit en del lån. Menar man då att han borde ha tagit lån för att hjälpa fattigare människor betala el och mat? (Jag kanske är ute och cyklar här. Så många ekonomipris har jag trots allt inte vunnit. Men skit samma, poängen kommet snart fram ändå.)
För det andra: var drar vi gränsen för vad som är orimlig konsumtion, där pengarna "borde" ha gått till att hjälpa fattiga (det verkar ofta vara det folk tycker att pengar ska gå till istället för skönhetsoperationer. Antingen det eller att spara till bostad, snark)? Just utseenderelaterade utgifter är extra provocerande av nån anledning. Men seriöst, hur mycket pengar har jag inte lagt på smink, hårprodukter och hårborttagning? Förmodligen helt sjuka summor. Men för att det är grejer jag behöver för att "göra mig till kvinna" varje dag så är det helt ok? Eller borde jag ha lagt pengarna på att hjälpa fattiga istället?
Jag tror seriöst att grejen är att vi alla har sjuk ångest över hur privilegierade vi är, hur mycket pengar vi kastar bort på onödiga produkter. Hur orättvis världen är, och så vidare. Men istället för att skuldbelägga oss själva så pekar vi ut enstaka syndabockar som vi kollektivt kan förfasa oss över. Liksom "vår konsumtion av specialdesignade bomullsrondeller och pulled pork från bortre Argentina är helt i sin ordning. För vi jobbar hååårt för våra pengar och måste unna oooooss". Ja men låt då Kendockan unna sig en femte näsoperation om han är på det humöret? Låt oss i alla fall städa framför vår egen dörr (fullproppad med skitprylar) innan vi ger oss på lille Ken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar