måndag 11 augusti 2014

#ÖVERMINSTOLTA.... OH SHUT UP

I föregående inlägg skrev jag om Molly Sandén och hennes beslut att acceptera sin kropp. Och BAM, nu har hela grejen gått åt helvete, precis som det alltid gör när vi bestämmer oss för att det är en bra idé att visa upp kroppar.

Nej, det är inte Molly eller hennes kroppsacceptans som gått åt helvete. Det är kampanjen hon startade. Kampanjen heter #överminstoltakropp och går ut på att folk (tjejer) lägger upp bilder på sina kroppar på Instagram. Ok, jag förstår grejen. Det är bara en viss typ av kropp som får synas i media (smal/tränad vit, ung), så låt oss bomba nätet med bilder på olika kroppsformer.

Men vad tror ni händer? Jo: Instagram svämmar genast över av bilder på... Smala personer. Ja visst, en och annan mullig också. Men när jag gick in på hashtaggen så undrade jag först om jag av misstag gått in på nån fitnessida. Bilder på platta, indragna magar och sallader. Texter som "bara 5 kilo kvar att gå ner nu! #överminstoltakropp".

What. The. Fuck.  Gemensamt för många av bilderna är att de lagts upp tidigare under sommaren, med hashtaggar som bikini och bad, och redan har kommentarer i stil med "omg fiiiniiis din kropp är perfekt". Personen i fråga är alltså helt bekväm med att visa upp sin kropp, och van med att få positiv respons. Och nu har de slängt in hashtaggen #överminstoltakropp och ingår därmed i en kampanj för acceptans av icke-normativa kroppar? Det här är så bakvänt att jag typ kräks baklänges.

Jag känner att kampanjen blivit kapad av snygga smala människor, precis som såna här kampanjer ofta blir. Men den här typen av kritik är inte allmänt accepterad att framföra, för då "diskriminerar man smala". Min avsikt är inte att diskriminera smala, eller säga att de inte har rätt att vara vare sig osäkra eller stolta över sin kropp. Klart de får vara det. Och det blir ju fel att sätta en gräns för vem som får lägga upp bilder under hashtaggen, typ en fettprocentgräns. Men nåt har gått snett när en kampanj börjar som en protest mot tjockmobbing, och slutar med bilder på sallader och målvikter.

Vilken lärdom kan vi dra av det här? Jo: vi kan inte få bort fokus från kroppen genom att lägga fokus på kroppen. Det bekräftar bara att utseendet faktiskt är viktigt, och att kroppen är till för att fotas, bedömas och kommenteras.

Jag känner för att starta en kampanj som heter typ "över min irrelevanta kropp" där jag lägger upp abstrakta närbilder på icke-politiska kroppsdelar, så att folk kan fundera över om bilden föreställer min näsborre eller butthole. Möjligtvis bygga landskap av tånaglar. Vad som helst utom att ställa mig framför helkroppsspegeln och outtalat fråga om min kropp är ok.

"Men kampanjen försöker ju i alla fall. Vad gör DU, Gingerella?" Tja... Jag undviker att blögga om min kropp eller lägga upp bilder på den. Jag undviker att FB-checka in på gymmet förutom på högst ironiska sätt (ska nog sluta med det också). Jag undviker samtal som går ut på att bedöma samtalspartnerns kropp. Åtminstone om personen är kvinna. Mäns kroppar kan jag bli bättre på att inte kommentera.

Gingerella tries. Håll utkik efter mina irrelevanta kroppsbilder i blöggen. De kommer bli tunga. Eller förresten, vi slänger upp en redan nu!



What is it?? Fettvalk på magen? My vajayjay? Oh isn't the body amaaaaazing #överminirrelevantakropp

Peace out.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar